Första dagen
ensam med Grynet. Johan hade sin första jobba-dag efter pappadagarna,så jag lämnade Tuvan i skolan själv(men med Grynet med mig i vagnen förstås). Det gick skitbra! Vi kom iväg i bra tid,Gry sov lugnt i vagnen hela tiden och vaknade först när vi kom hem igen. Då ammade jag henne och sen gick vi och la oss...Grynet sover helst inte på nätterna,utan är mest vaken och snuttar tutte (mina bröstvårtor ramlar snart av) ligger och tittar,sprattlar och vevar med sina små armar,bajsar lr smågnyr. Och jag ligger vaken,ser på henne med ögon som går helt i kors av trötthet och trots att jag mest av allt vill sooooova känner jag ändå sån enorm jävla lycka! Många saker i livet har jag fuckat upp,tro mig -många. Och fortfarande är saker inte i ordning,snarare är mitt liv som ett ofärdigt lapptäcke,vissa bitar är helt värdelösa och kommer antagligen aldrig kunna användas i täcket,vissa måste lappas och lagas -hur vet jag inte,vissa är snygga,hela men tråkiga och passar egentligen inte in i mitt täcke. Men vissa är helt underbara -däribland mina barn. Att vara mamma är inte lätt,inte alltid underbart,ibland suger det apröv. Ändå är det det bästa som finns,och det jag är bäst på. Jag älskar att vara mamma helt enkelt. Och nu med Gry hos mig har jag hittat tillbaka lite grann i livet. För jag har inte alltid prioriterat rätt. Efter min separation från Tuvas pappa (mitt beslut) tappade jag lixom bort mig själv lite,började festa massor,knullade runt(jodå) och mådde inte bra vare sig psykiskt lr fysiskt. Även om Tuva inte for illa av det,utan jag va lixom mamma när hon va hos mig och festade loss och levde allmänt jävligt destruktivt när hon va hos sin pappa,lr om jag kanske hade barnvakt,så kände jag att mitt fokus inte var där det borde vara.
Det är det nu. Och jag kämpar för att behålla mitt fokus. På det väsentliga i livet -mina båda barn. Mina flickor. Mina gudinnor.
Det är det nu. Och jag kämpar för att behålla mitt fokus. På det väsentliga i livet -mina båda barn. Mina flickor. Mina gudinnor.
Bebislycka och nattliga ugglor...
mina nya bästa vänner heter Festis,ugglorna och bajsblöjan. Om man ska räkna dom man umgås mest med som vänner. Jag är törstig jämt och hela tiden. Antar det beror på amningen...Så jag köper Festisar.Med sugrör. Jag tycker nämligen inte om vatten. Kanske en gång per år är det ASAJÄVLASKITGOTT med vatten,men annars är det äckligt och ger mig kväljningar. Det beror inte på vattnets smak,utan på...hm,konsistensen. Det är lixom för lättrinnigt,för..eh,plaskigt. Festis är bra,det rinner men inte på det där plaskiga sättet. Alltså laddar jag tom med festisar i sängen på natten,ifall jag blir törstig under nattvaken ihop med ugglorna. Jag och Gry har nämligen snutt-gråt-bajs-maraton på nätterna. Inte mycket sömn blire... Men hon är ju världens vackraste där hon ligger under sitt uggletäcke,så trots att jag är så trött att jag nästan dör vill jag bara ligga och titta på henne...
Har börjat repa mig så smått,hostar inte heeeela tiden längre,och stygnen stramar inte lika jävligt längre heller...så jag hoppas på att bli människa snart igen...och så hoppas jag på våren!!!
Har börjat repa mig så smått,hostar inte heeeela tiden längre,och stygnen stramar inte lika jävligt längre heller...så jag hoppas på att bli människa snart igen...och så hoppas jag på våren!!!
En bit på väg iaf.
Har precis suttit och slitit mitt hår framför Försäkringskassans fucking jävla pissskitsida på nätet...begärt föräldrapenning. Ett jävla gytter är vad det är,rörigt,svårt att räkna ut hur många dagar man ska ta ut etc... Vill ju vara hemma med Gry så länge som det bara är möjligt! Ju större hon är när det är dags för dagis desto bättre.
Dessutom,när hon väl börjar på dagis är det dags för mig att börja jobba igen. JOBBA. Ingen rehab/utslussningsperiod via öppenpsyk/terapi lr dyl,eftersom det skulle innebära att jag måste vara sjukskriven då,iaf delvis,och det är inte okej med försäkringskassan,eftersom dom anser att klarar man ta hand om ett barn som föräldraledig så klarar man att jobba. Bullshit tycker jag. Det är helt skilda saker. Dessutom HAR jag ju varit sjukskriven i drygt ett år nu trots att jag har ett barn redan,hur får dom det att gå ihop? Har jag inte tagit hand om henne då lr? Och mina problem med att jobba(panikångest etc) är ju knappast nåt jag får när jag är hemma med en liten bebis. idioti helt enkelt. Men väääldigt stressande.
Hursomhelst har jag begärt föräldrapenning för en månad nu iaf,så jag får en liten översikt i hur mycket pengar,dagar etc det blir,så kan jag stuva om sen så dagarna ska räcka länge.
Måste ringa BVC idag åxå,men har sån jäkla rethosta att jag knappt kan säga ett enda ord utan att hosta (jääätteskönt när man är svullen och sydd i skrevet -kan starkt rekommenderas,och risk för framfall är ju bara hett,lr hur??).
Idag har Gry badat för första gången. Först va hon lugn,lät lite mest på sitt sälvis, men sen började hon gallskrika lillstackarn... Va ju egentligen inte dags för bada ännu,det är ju knappast så att hon är smutsig efter fyra dygn i livet utanför magen,men hon hade lite hopkletade hårtussar(fosterfett,blod?) och lite kladd kring navelstumpen som lika gärna kunde få lösa upp sig i vattnet,så vi körde på det ändå. Nu är hon varm och torr och...hungrig.
Amningsdags!:)
Dessutom,när hon väl börjar på dagis är det dags för mig att börja jobba igen. JOBBA. Ingen rehab/utslussningsperiod via öppenpsyk/terapi lr dyl,eftersom det skulle innebära att jag måste vara sjukskriven då,iaf delvis,och det är inte okej med försäkringskassan,eftersom dom anser att klarar man ta hand om ett barn som föräldraledig så klarar man att jobba. Bullshit tycker jag. Det är helt skilda saker. Dessutom HAR jag ju varit sjukskriven i drygt ett år nu trots att jag har ett barn redan,hur får dom det att gå ihop? Har jag inte tagit hand om henne då lr? Och mina problem med att jobba(panikångest etc) är ju knappast nåt jag får när jag är hemma med en liten bebis. idioti helt enkelt. Men väääldigt stressande.
Hursomhelst har jag begärt föräldrapenning för en månad nu iaf,så jag får en liten översikt i hur mycket pengar,dagar etc det blir,så kan jag stuva om sen så dagarna ska räcka länge.
Måste ringa BVC idag åxå,men har sån jäkla rethosta att jag knappt kan säga ett enda ord utan att hosta (jääätteskönt när man är svullen och sydd i skrevet -kan starkt rekommenderas,och risk för framfall är ju bara hett,lr hur??).
Idag har Gry badat för första gången. Först va hon lugn,lät lite mest på sitt sälvis, men sen började hon gallskrika lillstackarn... Va ju egentligen inte dags för bada ännu,det är ju knappast så att hon är smutsig efter fyra dygn i livet utanför magen,men hon hade lite hopkletade hårtussar(fosterfett,blod?) och lite kladd kring navelstumpen som lika gärna kunde få lösa upp sig i vattnet,så vi körde på det ändå. Nu är hon varm och torr och...hungrig.
Amningsdags!:)
Magi.
Nu är hon här, min dotter,min prinsessa,min gudinna,min Gry<3
Torsdag den 10e februari,01.37 på natten slank hon ut.
Hade ju diffusa värkar redan i tosdags,men som lixom försvann onsdagen. Sen kom dom tillbaka,gick,kom och jag blev inte klok på vad som hände. Det gjorde inte så ont och dom kom bara "provocerat" kändes det som,alltså om jag typ gick,lagade mat,dammsög etc,men försvann om jag la mig och vilade. Men sen mot kvällen på onsdag blev dom starkare,och runt sju när ag skulle laga middag va dom lite jobbiga faktiskt. Ringde förlossningen på SÖS och fick höra att jag va i förlossningens första stadium,och att det kanske skulle "dra igång" under natten. Hon rådde mig att vila så jag satte mig i soffan och glodde på TV. Vi tänkte att det bästa kanske vore om Tuva sov hos Johans päron ifall vi skulle behöva åka in på kontroll lr nåt. Vid åtta-tiden åkte hon och då hade värkarna blivit ännu starkare. Jag började klocka dom,och dom va ca 1,5min långa,med allt från 6min-11min mellanrum. Vid elva-halv tolv på kvällen gjorde dom dock rätt ont,jag va tvungen att andas mig igenom dom,helst ståendes på alla fyra med ansiktet nerkört i soffkuddarna...;)
Ringde in till FL igen men fick höra att BM tyckte jag hade "väldigt glest" mellan värkarna. Dock tyckte hon jag kunde komma in på kontroll om jag nu ville det...
Vi ringde taxi och då den kom hade jag plötsligt riktigt JÄVLA ont. Va framme vid förlossningens vid tjugo över tolv,och medans Johan ringde på ringklockan stod jag på alla fyra och frustade och andades och gnällde om vartannat. Fick släpa mig in i ett förlossningsrum och blev undersökt efter en stund -6cm öppen.
Bad om lustgas och värkarna blev starkare. Skulle på toa så Johan följde med,satt och kissade och höll om honom,då fick jag en regäl värk och kände att jag va tvungen att krysta. Johan trodde att jag bajsade!:P
Tillbaka in i förlossningsrummet och vid varje värk krystade jag. BM-studenten som var ensam i rummet med oss (hon va heeeelt underbar f.ö.!!!) tyckte det va tidigt att krysta men kände efter mellan mina ben -9cm öppen!
En värk till och när jag krystade kände jag hur bebisen plötsligt sjunker ner massor och jag hojtade "Nu kommer hon!" BM-studenten fick bråttom att larma efter BM,och sen gick det undan! Några krystvärkar till,då jag dessutom fick hålla emot och inte krysta för att det inte skulle gå fööör fort,så kom hon,vårt lilla barn:)
Hon lades upp på min mage,alldeles kletig av fosterfett oc makalöst vacker! Både jag och Johan va chockade,efter ett par timmars förvirrat,diffust och rörigt värkarbete hemma och knappt en timme på förlossningen var hon ute!
Och nu är vi hemma,Tuva är hos sin pappa i helgen och kommer på måndag,jag längtar efter henne och vill ha båda mina barn här! Jag fick sys efter förlossningen men känner mig ändå oförskämt fräsch och pigg,trots 3 dygn i princip helt utan sömn.
Jag har kommit igång med amningen,det gjorde jag direkt,och nu sitter jag här med bomber a´la Playboy som sprutar mjölk bara man tittar på dom;)
Gry är dessutom en riktig tuttgris,-det enda vi gör är amma,byta bajsblöja och sova och sen amma igen:)
Allt känns magiskt och jag tror inte jag kan bli lyckligare just nu<3
Torsdag den 10e februari,01.37 på natten slank hon ut.
Hade ju diffusa värkar redan i tosdags,men som lixom försvann onsdagen. Sen kom dom tillbaka,gick,kom och jag blev inte klok på vad som hände. Det gjorde inte så ont och dom kom bara "provocerat" kändes det som,alltså om jag typ gick,lagade mat,dammsög etc,men försvann om jag la mig och vilade. Men sen mot kvällen på onsdag blev dom starkare,och runt sju när ag skulle laga middag va dom lite jobbiga faktiskt. Ringde förlossningen på SÖS och fick höra att jag va i förlossningens första stadium,och att det kanske skulle "dra igång" under natten. Hon rådde mig att vila så jag satte mig i soffan och glodde på TV. Vi tänkte att det bästa kanske vore om Tuva sov hos Johans päron ifall vi skulle behöva åka in på kontroll lr nåt. Vid åtta-tiden åkte hon och då hade värkarna blivit ännu starkare. Jag började klocka dom,och dom va ca 1,5min långa,med allt från 6min-11min mellanrum. Vid elva-halv tolv på kvällen gjorde dom dock rätt ont,jag va tvungen att andas mig igenom dom,helst ståendes på alla fyra med ansiktet nerkört i soffkuddarna...;)
Ringde in till FL igen men fick höra att BM tyckte jag hade "väldigt glest" mellan värkarna. Dock tyckte hon jag kunde komma in på kontroll om jag nu ville det...
Vi ringde taxi och då den kom hade jag plötsligt riktigt JÄVLA ont. Va framme vid förlossningens vid tjugo över tolv,och medans Johan ringde på ringklockan stod jag på alla fyra och frustade och andades och gnällde om vartannat. Fick släpa mig in i ett förlossningsrum och blev undersökt efter en stund -6cm öppen.
Bad om lustgas och värkarna blev starkare. Skulle på toa så Johan följde med,satt och kissade och höll om honom,då fick jag en regäl värk och kände att jag va tvungen att krysta. Johan trodde att jag bajsade!:P
Tillbaka in i förlossningsrummet och vid varje värk krystade jag. BM-studenten som var ensam i rummet med oss (hon va heeeelt underbar f.ö.!!!) tyckte det va tidigt att krysta men kände efter mellan mina ben -9cm öppen!
En värk till och när jag krystade kände jag hur bebisen plötsligt sjunker ner massor och jag hojtade "Nu kommer hon!" BM-studenten fick bråttom att larma efter BM,och sen gick det undan! Några krystvärkar till,då jag dessutom fick hålla emot och inte krysta för att det inte skulle gå fööör fort,så kom hon,vårt lilla barn:)
Hon lades upp på min mage,alldeles kletig av fosterfett oc makalöst vacker! Både jag och Johan va chockade,efter ett par timmars förvirrat,diffust och rörigt värkarbete hemma och knappt en timme på förlossningen var hon ute!
Och nu är vi hemma,Tuva är hos sin pappa i helgen och kommer på måndag,jag längtar efter henne och vill ha båda mina barn här! Jag fick sys efter förlossningen men känner mig ändå oförskämt fräsch och pigg,trots 3 dygn i princip helt utan sömn.
Jag har kommit igång med amningen,det gjorde jag direkt,och nu sitter jag här med bomber a´la Playboy som sprutar mjölk bara man tittar på dom;)
Gry är dessutom en riktig tuttgris,-det enda vi gör är amma,byta bajsblöja och sova och sen amma igen:)
Allt känns magiskt och jag tror inte jag kan bli lyckligare just nu<3
Åh just det ja...
icke att förglömma: bästa Hedvig är i full gång med att sticka världens finaste(såklart den kommer bli!) kofta till världens finaste bebis(såklart!;)). Besök hennes blogg!
Hon utmanade mig även i en award,jag ska nämna TRE saker som jag tycker om... Det är rätt svårt,eftersom det finns så oerhört mycket jag tycker om...
Men här kommer iaf tre saker, utan inbördes ordning:
1. Årstidernas växlingar. Jag älskar att uppleva förändringen i naturen,från vinter till vår,från vår till sommar,sommar till höst...ni fattar. Har ingen favoritårstid utan älskar alla årstider. Är underbart att tex efter en lång vinter(som denna) gå ut i skog och mark och se snön smälta undan,smältvatten porla i små rännilar som reflekterar solens strålar som precis börjat värma...små krokusar och snödroppar som tittar fram...och alla ljud,alla dofter.... Jag kan bli hög på det,jag lovar!!!
2. Min familj och mina vänner. Jag har en rätt brokig familj. Ibland blir jag helt jävla tokig på dom. Tex har jag världens mest enerverande mamma. Men är lixom ändå glad att hon finns...oftast;P
Och jag har jättefina vänner,som jag tyvärr hörs av med sällan,och träffar ännu mer sällan. Men dom finns där,och är alla helt fantastiska människor på sitt eget sätt!
3. Att skapa. Jag älskar att skapa. Det spelar ingen roll vad det är,om det är mina egna tavlor,att sy,att lägga pärlplattor eller göra halsband med Tuva,baka....det får mig att må otroligt bra,att känns att jag gör något,skapar något,med händerna... Tror det är en väldigt grundläggande och välgörande egenskap hos människan,jag tror vi är skapande varelser av naturen,och när vi skapar mår vi bra.
Hon utmanade mig även i en award,jag ska nämna TRE saker som jag tycker om... Det är rätt svårt,eftersom det finns så oerhört mycket jag tycker om...
Men här kommer iaf tre saker, utan inbördes ordning:
1. Årstidernas växlingar. Jag älskar att uppleva förändringen i naturen,från vinter till vår,från vår till sommar,sommar till höst...ni fattar. Har ingen favoritårstid utan älskar alla årstider. Är underbart att tex efter en lång vinter(som denna) gå ut i skog och mark och se snön smälta undan,smältvatten porla i små rännilar som reflekterar solens strålar som precis börjat värma...små krokusar och snödroppar som tittar fram...och alla ljud,alla dofter.... Jag kan bli hög på det,jag lovar!!!
2. Min familj och mina vänner. Jag har en rätt brokig familj. Ibland blir jag helt jävla tokig på dom. Tex har jag världens mest enerverande mamma. Men är lixom ändå glad att hon finns...oftast;P
Och jag har jättefina vänner,som jag tyvärr hörs av med sällan,och träffar ännu mer sällan. Men dom finns där,och är alla helt fantastiska människor på sitt eget sätt!
3. Att skapa. Jag älskar att skapa. Det spelar ingen roll vad det är,om det är mina egna tavlor,att sy,att lägga pärlplattor eller göra halsband med Tuva,baka....det får mig att må otroligt bra,att känns att jag gör något,skapar något,med händerna... Tror det är en väldigt grundläggande och välgörande egenskap hos människan,jag tror vi är skapande varelser av naturen,och när vi skapar mår vi bra.
Lurigt och tråkigt...
Har verkligen tröttnat nu. Vill sååå att det ska hända nåt. Har inte ork till någonting,allraminst att blogga...
Igår på eftermiddan tyckte jag(man känner ju fan efter heeeela tiden) att jag börjat få fler sammandragningar,o de flesta av dem kändes mycket mer än tidigare också. Som mensvärk i magen och i ryggen. Det va verkligen inget snack om nån regelbundethet,ibland gjorde det typ konstant ont,och ibland ko det nån enstaka sammandragning om jag gjorde nån rörelse som lixom påfrestade på livmodern. Sen PANG va det borta. Inte minsta lilla sammandragning,och verkligen inget som gjorde det minsta ont. Jag va besviken! Sen inatt kom det igen,men bara när jag tex bytte från sida till sida i sängen(för att avlasta mina stackars höfter) lr om bebisen gjorde nån extra livlig rörelse. Så återien,om livmoderna lixomblev retad på nåt vis. Men jävlar va ont det gjorde!Fick verkligen andas mig igenom dem. Va så några gånger under natten,men sen imorse -ingenting igen. Börjar bli knäpp nu känns det som.
Såhär hade jag ju aldrig med Tuvan,där va det noll tecken på att en förlossning va i antågande,och sen pötsligt satte det igång. Ska det va såhär?Och hur länge isf? Är det detta som kallas förvärkar,så jag lixom ska gå och ha ont till och från i nån vecka nu? Eller ÄR det början på en förlossning ändå...typ att det kommer bli riktiga regelbundna värkar om typ några timmar,inatt,imorrn...nån dag?
SÅ sjukt frustrerande! Hela kroppen VILL ju! Jag VILL ju föda barn nu...längtar:)
Johan bestämde i helgen att bebisen skulle komma idag,onsdag. Det tyckte han va lagom. Han tom mutade bebisen: "lilla älskling därinne,om du kommer på onsdag ska du få en hund sen när du blir större".
Hahaha, man kan ju hoppas att det funkar....fast,bebisen kanske är mer av en kattmänniska...;)
Igår på eftermiddan tyckte jag(man känner ju fan efter heeeela tiden) att jag börjat få fler sammandragningar,o de flesta av dem kändes mycket mer än tidigare också. Som mensvärk i magen och i ryggen. Det va verkligen inget snack om nån regelbundethet,ibland gjorde det typ konstant ont,och ibland ko det nån enstaka sammandragning om jag gjorde nån rörelse som lixom påfrestade på livmodern. Sen PANG va det borta. Inte minsta lilla sammandragning,och verkligen inget som gjorde det minsta ont. Jag va besviken! Sen inatt kom det igen,men bara när jag tex bytte från sida till sida i sängen(för att avlasta mina stackars höfter) lr om bebisen gjorde nån extra livlig rörelse. Så återien,om livmoderna lixomblev retad på nåt vis. Men jävlar va ont det gjorde!Fick verkligen andas mig igenom dem. Va så några gånger under natten,men sen imorse -ingenting igen. Börjar bli knäpp nu känns det som.
Såhär hade jag ju aldrig med Tuvan,där va det noll tecken på att en förlossning va i antågande,och sen pötsligt satte det igång. Ska det va såhär?Och hur länge isf? Är det detta som kallas förvärkar,så jag lixom ska gå och ha ont till och från i nån vecka nu? Eller ÄR det början på en förlossning ändå...typ att det kommer bli riktiga regelbundna värkar om typ några timmar,inatt,imorrn...nån dag?
SÅ sjukt frustrerande! Hela kroppen VILL ju! Jag VILL ju föda barn nu...längtar:)
Johan bestämde i helgen att bebisen skulle komma idag,onsdag. Det tyckte han va lagom. Han tom mutade bebisen: "lilla älskling därinne,om du kommer på onsdag ska du få en hund sen när du blir större".
Hahaha, man kan ju hoppas att det funkar....fast,bebisen kanske är mer av en kattmänniska...;)
Ingenting händer....
Nä. Ingenting. Ännu. Känns som hela kroppen lixom avstannat. Inga sammandragningar,nada.
Va hos svärisarna igår på födesedagsmiddag,jättegott och jättetrevligt. Halv elva satt jag dock och nästan trillade av stolen av trötthet,så vid elva åkte vi hem. Tuvafisen ville stanna kvar o sova över,vilket hon fick.
Nu är Johan på jobbet så jag sitter själv hemma. Tuva kommer hem vid två,och då ska min syster Julia komma förbi tillsammans med sin mamma och gratta Tuvan i efterskott,då dom aldrig hann hit när hon fyllde år,och sen har tiden lixom bara sprungit iväg...
Gav mig ut på en väldigt rask promenad för en timma sen,i hopp om att kaaaanske skulle det sätta igång nåt,men icke sa nicke. Det enda som hände va att jag blev sjukt andfådd,fick lock för ena örat och blev skitnödig samt hungrig(härlig kombo). Börjar misstänka att jag kanske tom kommer gå över tiden även denna gång...
Nu ska jag iaf dammsuga och plocka undan lite,så man slipper skämmas alltför mycket för hemmet när folket dyker upp;P Tuvas rum tänker jag däremot INTE ge mig på,är ett smärre bombnedslag därinne och eftersom jag inte hyser något som helst hopp om att kunna dra igång förlossningen med hjälp av fysisk ansträngning väljer jag den breda vägen idag och softar resten av dan...:)
Va hos svärisarna igår på födesedagsmiddag,jättegott och jättetrevligt. Halv elva satt jag dock och nästan trillade av stolen av trötthet,så vid elva åkte vi hem. Tuvafisen ville stanna kvar o sova över,vilket hon fick.
Nu är Johan på jobbet så jag sitter själv hemma. Tuva kommer hem vid två,och då ska min syster Julia komma förbi tillsammans med sin mamma och gratta Tuvan i efterskott,då dom aldrig hann hit när hon fyllde år,och sen har tiden lixom bara sprungit iväg...
Gav mig ut på en väldigt rask promenad för en timma sen,i hopp om att kaaaanske skulle det sätta igång nåt,men icke sa nicke. Det enda som hände va att jag blev sjukt andfådd,fick lock för ena örat och blev skitnödig samt hungrig(härlig kombo). Börjar misstänka att jag kanske tom kommer gå över tiden även denna gång...
Nu ska jag iaf dammsuga och plocka undan lite,så man slipper skämmas alltför mycket för hemmet när folket dyker upp;P Tuvas rum tänker jag däremot INTE ge mig på,är ett smärre bombnedslag därinne och eftersom jag inte hyser något som helst hopp om att kunna dra igång förlossningen med hjälp av fysisk ansträngning väljer jag den breda vägen idag och softar resten av dan...:)
Kom igeeeeen nu då!!!
Va hos BM idag,mitt HM-värde hade blivit liiite bättre iaf,låg på 100 nu,istället för 91(!!)som det tydligen va senaste gången. Vikten va samma(ca74kg) och magen minns jag inte va den låg på. Hjärtljuden lät bra och jag bet ihop regält när BM skulle känna efter hur bebben låg,gör så satans ont när hon trycker ner mot bäckenet!!!Hon hade även en jättegullig sjuksköterskeelev med sig som jag också lät känna på magen:) Bebben ligger nu med huvudet riktigt långt ner i bäckenet,vilket KÄNNS kan jag tala om,kan fan knappt gå nu,hugger och ilar för varje steg.
Så frågade jag om hon inte kunde undersöka mig o kolla om det hänt nåt "därnere",vilket hon gjorde. Livmodertappen va mjuk och jag va öppen 1,5-2cm,så jag hoppas det händer nåt snart nu! Inte för att det behöver betyda ett skit,men måste ju få hoppas...och ska fanimej tvinga Johan att sätta på mig ikväll haha! Hur jäkla okåt jag än är...varken han lr jag har nån som helst lust,så vi får väl fejka o låtsas att det e en dålig tysk p-rulle lr nåt hehe;)
Har dock haft lite svagt rosa flytningar(sorry alla kräsmagade) efter undersökningen,men såvitt jag sett på nätet betyder det inte nåt,är mer bara för att BM varit där o pillat. Suck.
Har även fått springa en del på toan nu i eftermiddag,och har ju hört att kroppen gärna "tömmer" innan FL...lr så beror det bara på all junk-food jag tryckt i mig idag...:P Omöjligt att veta ju.
Ska iaf försöka laga mat nu till mig o Tuvafisen,och sen dra en vända med dammsugarn...Tjohoo!! Och håll tummarna nu,man vet aldrig,mirakel KAN ju inträffa!;)
Så frågade jag om hon inte kunde undersöka mig o kolla om det hänt nåt "därnere",vilket hon gjorde. Livmodertappen va mjuk och jag va öppen 1,5-2cm,så jag hoppas det händer nåt snart nu! Inte för att det behöver betyda ett skit,men måste ju få hoppas...och ska fanimej tvinga Johan att sätta på mig ikväll haha! Hur jäkla okåt jag än är...varken han lr jag har nån som helst lust,så vi får väl fejka o låtsas att det e en dålig tysk p-rulle lr nåt hehe;)
Har dock haft lite svagt rosa flytningar(sorry alla kräsmagade) efter undersökningen,men såvitt jag sett på nätet betyder det inte nåt,är mer bara för att BM varit där o pillat. Suck.
Har även fått springa en del på toan nu i eftermiddag,och har ju hört att kroppen gärna "tömmer" innan FL...lr så beror det bara på all junk-food jag tryckt i mig idag...:P Omöjligt att veta ju.
Ska iaf försöka laga mat nu till mig o Tuvafisen,och sen dra en vända med dammsugarn...Tjohoo!! Och håll tummarna nu,man vet aldrig,mirakel KAN ju inträffa!;)
En vacker dag men...
jag orkar inte riktigt ta den till mig. har inte kunnat sova -inatt igen. legat vaken och stirrat i väggen bara, alternativt in i Johans sovande ryggtavla,tills jag inser att jag har ögonen vidöppna och att det troligen försvårar den önskade och högst efterlängtade insomningsprocessen. Så har jag slutit ögonen och försökt slappna av,bara för att inse att nähäpp,det går inte. Blivit tröttare,stressad över att klockan närsomhelst ska ringa. Undrat vad klockan är men inte velat kolla efter eftersom jag lixom inte vill upptäcka att väckarklockan kommer ringa om en timme,en halvtimme,en kvart... oroat mig för en satans faktura som dykt upp som den onda gubben i lådan...Och så har natten gått.
Gick upp,rotade fram kläder till Tuva,serverade frukost åt lilla damen i fråga som hon sömnigt mumsade i sig,medan jag själv låg på soffan och önskade att jag sov. Åkte och lämnade i skolan och tog bussen hem igen,klev innanför tröskeln precis i tid för att se solen börja steka rummet. (Vi har inga persienner ännu,men det är på G!) Lyckades somna men fick knappt en timmes sömn innan Johan tyckte det va dags at kliva upp,och då va det kört. Jag vaknade och vaken lär jag förbli... Frågan är bara hur länge,ett dygn till kanske?
Idag har jag bokat tvättstugan och sen ska TVbänken dyka upp. Måste hämta Tuvan lite tidigare så vi är hemma till tre då tvättiden börjar...snark...... Är jättesugen på att testa ett nytt kakrecept jag formaterat inne i skallen,en slags vit-choklad-muffins,men ooorkar inte...
Känner mig så grå och tråkig,och magen känns konstig. Va kass i kistan hela dan igår (asså min röv hade inte pallat ETT ENDA jävla toabesök till igår,det lovar jag) och idag känns den skum. Bebben rör sig men sådär slött lixom,och jag börjar tycka magen ser MINDRE ut??? Antar att den kan göra det om bebisen fixerar sig och sjunker ner,men nu känns ju allt så konstigt. Minns att jag tyckte jag hade liten mage mot slutet med Tuvan åxå...Kanske så att man vänjer sig vid storleken,och eftersom det är så kort tid kvar (10 dar idag!!) så växer magen inte mer heller... Men det känns sjukt avlägset att förlossningen ska starta,att jag ska få en bebis. Det är bara jag och min konstiga,bökande,bajsnödiga mage...
Gick upp,rotade fram kläder till Tuva,serverade frukost åt lilla damen i fråga som hon sömnigt mumsade i sig,medan jag själv låg på soffan och önskade att jag sov. Åkte och lämnade i skolan och tog bussen hem igen,klev innanför tröskeln precis i tid för att se solen börja steka rummet. (Vi har inga persienner ännu,men det är på G!) Lyckades somna men fick knappt en timmes sömn innan Johan tyckte det va dags at kliva upp,och då va det kört. Jag vaknade och vaken lär jag förbli... Frågan är bara hur länge,ett dygn till kanske?
Idag har jag bokat tvättstugan och sen ska TVbänken dyka upp. Måste hämta Tuvan lite tidigare så vi är hemma till tre då tvättiden börjar...snark...... Är jättesugen på att testa ett nytt kakrecept jag formaterat inne i skallen,en slags vit-choklad-muffins,men ooorkar inte...
Känner mig så grå och tråkig,och magen känns konstig. Va kass i kistan hela dan igår (asså min röv hade inte pallat ETT ENDA jävla toabesök till igår,det lovar jag) och idag känns den skum. Bebben rör sig men sådär slött lixom,och jag börjar tycka magen ser MINDRE ut??? Antar att den kan göra det om bebisen fixerar sig och sjunker ner,men nu känns ju allt så konstigt. Minns att jag tyckte jag hade liten mage mot slutet med Tuvan åxå...Kanske så att man vänjer sig vid storleken,och eftersom det är så kort tid kvar (10 dar idag!!) så växer magen inte mer heller... Men det känns sjukt avlägset att förlossningen ska starta,att jag ska få en bebis. Det är bara jag och min konstiga,bökande,bajsnödiga mage...
Inte riktigt ett fynd...men är man desperat så.
Har fyndat på Blocket. Eller,inte fyndat precis...det blir rätt dyrt faktiskt. Jag har länge,från och till kan tilläggas,velat ha ett rött plåtskåp/mediabänk från ikea i serien "PS". Rödlackat med sladduttag baktill o låsbara luckor,vad mer kan man begära lixom?Barnsäkert som tusan och jag som HATAR mediaprylar och sladdar(jag har fan sladdfobi lr nåt) kan stänga in skiten i en hyffsat snygg möbel.
Eftersom vårt hem är en färgklick av hög kaliber känns det inte som att det röda skåpet kommer att sticka ut särksilt mycket. Och eftersom Johan FÅR(!) en ny platt-TV,troligen till helgen,av sina päron i en slags för tidig födelsedagspresent,så passar en förnyad tvbänk bra.
MEN,den kostar 800 spänn på Ikea,och vi har ju ingen bil. Då ska man alltså få någon att åka dit o hämta skiten,mot bensinkostnaden givetsvis. Svärisarna skulle säkert kunna göra det gratis,men deras släp är översnöat och oåtkomligt,samt vi pallar inte med deras frågor om huruvida vi verkligen behöver ett nytt skåp,och så priset dessutom.... Ska man ha hemkörning från Ikea är det 500 spänn extra så det är uteslutet.
Alltså,jag kollade blocket,o det fanns massa såna skåp,säkert iaf 4-5 stycken i sthlm,men samma problem där,flera va inne i stan,och då kan vi ju inte hämta det. MEN det fanns ett i Haninge,och jag va fräck nog att fråga om dom kunde tänka sig att köra hit det för en hundring. Det kunde dom.
Sammanlagd kostnad för skåp(bra skick förvisso) och frakt hit blir därmed 600 spänn. Bara 200 under nyköpspriset. men med frakt hit. Hm...inte värsta fyndet känner jag. Sen e det en annan grej. Det här skåpet har sålts på Ikea ett tag,och de som säljs där nu är skitfins,helt i rött lack. MEN det vi ska få en har GRÅA ben. Alltså rödlackat skåp på grålackat underrede. INTE snyggt. Vill jag INTE ha. Så nu ska jag dessutom införskaffa en liten burk passande röd lackfärg och lacka benen.....Ja,ni inser ju själva att det här blir en plus minus noll-affär för mig...men skitvart,jag får mitt jävla skåp iaf!
Har varit vansinnigt trött idag,nästan på gränsen till apatisk,mest legat på sängen... hämtade Tuvafisen tidigt i plugget eftersom hon gärna ville det,vi gick till McDonalds o käkade mjukglass med choklad-o kolasås innan vi åkte hem. Sen sov jag i ca två-tre timmar innan jag till sist gick upp o stekte köttbullar o stuvade makaroner. Nu är jag bajsnödig(jag skiter HELA TIDEN,vafan e problemet lixom??)zombie-trött och gör mitt absolut bästa för att undvika diskhögen...
Eftersom vårt hem är en färgklick av hög kaliber känns det inte som att det röda skåpet kommer att sticka ut särksilt mycket. Och eftersom Johan FÅR(!) en ny platt-TV,troligen till helgen,av sina päron i en slags för tidig födelsedagspresent,så passar en förnyad tvbänk bra.
MEN,den kostar 800 spänn på Ikea,och vi har ju ingen bil. Då ska man alltså få någon att åka dit o hämta skiten,mot bensinkostnaden givetsvis. Svärisarna skulle säkert kunna göra det gratis,men deras släp är översnöat och oåtkomligt,samt vi pallar inte med deras frågor om huruvida vi verkligen behöver ett nytt skåp,och så priset dessutom.... Ska man ha hemkörning från Ikea är det 500 spänn extra så det är uteslutet.
Alltså,jag kollade blocket,o det fanns massa såna skåp,säkert iaf 4-5 stycken i sthlm,men samma problem där,flera va inne i stan,och då kan vi ju inte hämta det. MEN det fanns ett i Haninge,och jag va fräck nog att fråga om dom kunde tänka sig att köra hit det för en hundring. Det kunde dom.
Sammanlagd kostnad för skåp(bra skick förvisso) och frakt hit blir därmed 600 spänn. Bara 200 under nyköpspriset. men med frakt hit. Hm...inte värsta fyndet känner jag. Sen e det en annan grej. Det här skåpet har sålts på Ikea ett tag,och de som säljs där nu är skitfins,helt i rött lack. MEN det vi ska få en har GRÅA ben. Alltså rödlackat skåp på grålackat underrede. INTE snyggt. Vill jag INTE ha. Så nu ska jag dessutom införskaffa en liten burk passande röd lackfärg och lacka benen.....Ja,ni inser ju själva att det här blir en plus minus noll-affär för mig...men skitvart,jag får mitt jävla skåp iaf!
Har varit vansinnigt trött idag,nästan på gränsen till apatisk,mest legat på sängen... hämtade Tuvafisen tidigt i plugget eftersom hon gärna ville det,vi gick till McDonalds o käkade mjukglass med choklad-o kolasås innan vi åkte hem. Sen sov jag i ca två-tre timmar innan jag till sist gick upp o stekte köttbullar o stuvade makaroner. Nu är jag bajsnödig(jag skiter HELA TIDEN,vafan e problemet lixom??)zombie-trött och gör mitt absolut bästa för att undvika diskhögen...
