Snart helg!
Guuuud va jag längtar efter något, efter fikahäng med polare,lr picnic i en sommarvarm park med Tuva (och bebis numera förstås,när hon behagar komma ut). Det här med att bara sitta hemma är ingen höjdare,det har jag ju redan konstaterat,men nu börjar det veeeeeeeeerkligen bli tröttsamt. Man blir så lat lixom,fast man inte gör ngt alls. Ju mindre man gör desto mindre orkar man göra. Och det värsta av allt: jag planerar dagarna efter ett ingenting-schema. Typ såhär:
*lägga mig och sova en stund(gärna 2-3 timmar)efter jag lämnat av Tuvafisen i skolan
*vakna -så långsamt som möjligt
*titta på TV alt. dega med datorn tills jag blir hungrig
*värma upp mat(jag är oftast både lat och praktisk nämligen så jag gör matlådor av gårdagens middagar)
*äta
*mer TV. Alt. dator. Alt. läsa
*åka och hämta Tuva i skolan
...och vid det här laget brukar dagen ha blivit sen eftermiddag. Då kan jag börja planera inför kvällen,enl. förljande schema:
*planera middag,dvs rota igenom kyl,frys och skåp efter kombinerbara matvaror,ev ta fram och lägga på tining
*hitta på nåt med Tuva,pyssla,läsa läxor,spela Harry Potter lr liknande.
*kanske dammsuga,diska lr annat som behövs göras
*ta ett lååååångt bad,-ju mer tid som förflyter desto bättre
*kolla mer TV,dator lr läsa
*börja med middagen
och sedan brukar Johan komma hem,och då flyter kvällen på fram till läggdags.
Asså,inser ni hur sorgligt detta är? Men det är så mitt liv ser ut nu,när jag bara väntar på att bebisen ska vilja komma ut. Självklart finns det avbrott i slentrianen,jag GÖR faktiiskt saker också. Jag tar mig in till stan,kanske shoppar,fikar,äter lunch lr middag ihop med sällskap,åker till simhallen med Tuva,drar till pulkabacken...
Men för det mesta är jag mest hemma. Har sån foglossning,pallar inte vara ute och gå längre sträcker,blir andfådd och flåsar som en övergödd gris...
Och visst,nedräkningen har börjat,inte många veckor kvar nu,men tiden går ju så långsamt,och jag kan knappt bärja mig tills mitt liv,återigen,förändras för alltid!
Igår målade Tuva sin drej-skapelse,och nu står den och torkar. I helgen är hon hos sin pappa,men när hon kommer till mig på måndag igen ska vi lacka den,och sen är den färdig:) och DÅ kommer en bild;)
*lägga mig och sova en stund(gärna 2-3 timmar)efter jag lämnat av Tuvafisen i skolan
*vakna -så långsamt som möjligt
*titta på TV alt. dega med datorn tills jag blir hungrig
*värma upp mat(jag är oftast både lat och praktisk nämligen så jag gör matlådor av gårdagens middagar)
*äta
*mer TV. Alt. dator. Alt. läsa
*åka och hämta Tuva i skolan
...och vid det här laget brukar dagen ha blivit sen eftermiddag. Då kan jag börja planera inför kvällen,enl. förljande schema:
*planera middag,dvs rota igenom kyl,frys och skåp efter kombinerbara matvaror,ev ta fram och lägga på tining
*hitta på nåt med Tuva,pyssla,läsa läxor,spela Harry Potter lr liknande.
*kanske dammsuga,diska lr annat som behövs göras
*ta ett lååååångt bad,-ju mer tid som förflyter desto bättre
*kolla mer TV,dator lr läsa
*börja med middagen
och sedan brukar Johan komma hem,och då flyter kvällen på fram till läggdags.
Asså,inser ni hur sorgligt detta är? Men det är så mitt liv ser ut nu,när jag bara väntar på att bebisen ska vilja komma ut. Självklart finns det avbrott i slentrianen,jag GÖR faktiiskt saker också. Jag tar mig in till stan,kanske shoppar,fikar,äter lunch lr middag ihop med sällskap,åker till simhallen med Tuva,drar till pulkabacken...
Men för det mesta är jag mest hemma. Har sån foglossning,pallar inte vara ute och gå längre sträcker,blir andfådd och flåsar som en övergödd gris...
Och visst,nedräkningen har börjat,inte många veckor kvar nu,men tiden går ju så långsamt,och jag kan knappt bärja mig tills mitt liv,återigen,förändras för alltid!
Igår målade Tuva sin drej-skapelse,och nu står den och torkar. I helgen är hon hos sin pappa,men när hon kommer till mig på måndag igen ska vi lacka den,och sen är den färdig:) och DÅ kommer en bild;)
Kommentarer
Trackback
